Eurovalet 2024: Konservativa vinner i Slovenien och Kroatien. Så gick det i valen i EU-länderna

Uppdaterad kl. 9:46

Val till Europaparlamentet (EP) hölls i EU:s medlemsländer från torsdagen den 6 till söndagen den 9 juni. EU-medborgarna valde 720 ledamöter för en mandatperiod på fem år. Antalet ledamöter har ökat med 15 jämfört med föregående mandatperiod. Se vilka partier som vann i EU:s medlemsländer.

Rekordhögt valdeltagande i Tjeckien

I årets Europaval i grannlandet Tjeckien gick 30 politiska partier, rörelser eller koalitioner till val. Jämfört med valet för fem år sedan var det nio färre politiska grupperingar.

Den tidigare tjeckiske premiärministern Andrej Babišs ANO-rörelse vann med 26,14 procent av rösterna. På andra plats kom SPOLU-koalitionen med 22,27 procent. Totalt lyckades sju politiska grupperingar i valet. Valdeltagandet uppgick till 36,45 procent, vilket är det högsta i Tjeckiens EU-valshistoria. Resultatet offentliggjordes på söndagen av Tjeckiens statistiska centralbyrå (CSO).

Den segrande ANO-rörelsen har förbättrat sig jämfört med föregående EP-val och får sju ledamöter, vilket är en mer. SPOLU-koalitionen får däremot sex ledamöter, vilket är två färre än i valet 2019.

På tredje plats kom koalitionen Oath and Motorists, som fick 10,26 procent av rösterna. Den följdes av koalitionen Enough! med 9,56 procent och STAN och Personalities med 8,7 procent av rösterna. Alla tre grupperingarna kommer att ha två ledamöter vardera i Europaparlamentet.

Piraterna, som fick 6,2 procent av rösterna, och koalitionen mellan SPD och Trikolora, som fick 5,73 procent av rösterna, får en ledamot vardera i Europaparlamentet. Jindřich Rajchels PRO-rörelse, SOCDEM-partiet och Slobodní-partiet klarade inte femprocentsspärren.

ANO-rörelsen vann i alla regioner, medan koalitionen Together endast vann i Prag. Valdeltagandet var det högsta någonsin i EU-valets historia i Tjeckien och översteg 30 procent i alla regioner. Högst var det i Prag med 42,58 procent.

Tjeckerna valde 21 parlamentsledamöter, samma antal som i de två föregående EU-valen. Medelåldern är 47 år, den yngsta är 31 år och den äldsta 71 år.

I Österrike vinner de högerextrema Fridemokraterna

I ett annat av våra grannländer, Österrike, har det högerpopulistiska Fria partiet i Österrike (FPÖ) som väntat vunnit. Detta enligt de officiella preliminära resultaten, rapporterar nyhetsbyråerna DPA och APA.

FPÖ fick 25,7 procent av rösterna och sex platser i Europaparlamentet. Det konservativa Österrikiska folkpartiet (ÖVP) kom på andra plats med 24,7 procent och Österrikes socialdemokratiska parti (SPÖ) på tredje plats med 23,2 procent. Båda bör ha fem ledamöter vardera.

De österrikiska fridemokraterna har för första gången vunnit ett nationellt val. I valkampanjen betonade partiet ofta euroskeptiska ståndpunkter under parollen ”Stoppa EU:s galenskap” och framställde unionen som en kraft som underblåser konflikten i Ukraina, rapporterar DPA.

FPÖ-ledaren Herbert Kickl verkar nu ha kommit närmare sitt mål att bli förbundskansler. När han talade till anhängare vid ett evenemang efter valet beskrev han det som ”nästa steg”. Österrike står inför parlamentsval i höst.

I EU-valet har FPÖ ökat med mer än åtta procentenheter jämfört med 2019. Stödet för ÖVP:s folkparti sjönk med cirka tio procentenheter. Deras ledare och förbundskansler Karl Nehammer meddelade på söndagskvällen att han skulle dra konsekvenserna av detta och att han skulle ta medborgarnas stora missnöje med hans regering på allvar. Han lovade bland annat krafttag mot illegal migration och överreglering.

SPÖ:s resultat är i nivå med det senaste EP-valet.

De grönas resultat granskades också. Deras huvudkandidat, den 23-åriga klimataktivisten Lena Schilling, har tvingats hantera en kontrovers som utlösts av medierapporter om huruvida hon är en lämplig person att leda kandidatlistan. De Gröna tappade cirka tre procentenheter och fick 10,7% av rösterna, vilket ger dem två platser i Europaparlamentet. Liberalerna från NEOS-partiet får samma antal ledamöter (9,9 procent av rösterna).

Historiskt valdeltagande även i Polen

Premiärminister Donald Donald’s Medborgarkoalition (KO) har vunnit valet i Polen med 37,1 procent av rösterna. Oppositionspartiet Lag och Rättvisa (PiS) kom på andra plats, med knappt en procent färre röster, och stöddes av 36,2 procent av de deltagande väljarna. Detta enligt det officiella valresultatet som publicerades på måndagen av den polska valkommissionen, rapporterar Reuters.

Det högerextrema partiet Confederation of Freedom and Independence tog sig också in i EP med 12,1% av rösterna. KO:s koalitionspartner, center-högerpartiet Tredje vägen (TD), kom på fjärde plats med 6,9 procent av rösterna och Vänsterpartiet på femte plats med 6,3 procent av rösterna.

I årets EP-val valde polackerna in 53 ledamöter, en mer än under föregående mandatperiod. Valdeltagandet i Polen var 40,7 procent.

Det högsta valdeltagandet någonsin i EP-valet noterades i Polen 2019 (45,68 procent). I de tre valen mellan 2004 och 2014 varierade det mellan 20,87 och 24,53 procent, enligt uppgifter på EP:s webbplats.

Fidesz uppnådde inte lika bra resultat som för fem år sedan

Premiärminister Viktor Orbáns parti Fidesz har vunnit i Ungern, men det blev inte ett lika bra resultat som för fem år sedan. Delresultat visade detta före midnatt på söndagen, rapporterar Reuters, AP och AFP.

Med mer än hälften av rösterna räknade ledde Fidesz med 43,8 procent av rösterna. Orban-kritikern Péter Magyars nya oppositionsparti TISZA kom på andra plats med 31 procent. Valdeltagandet var rekordhögt och översteg 50 procent.

Ett sådant resultat skulle vara i linje med opinionsundersökningar som tyder på att Fidesz skulle vinna 11-13 platser i Europaparlamentet och TISZA sex till sju platser.

Ungern, som också höll kommunalval på söndagen, kommer att ta över det roterande ordförandeskapet i EU:s ministerråd från och med juli.

Omröstningen idag sågs av många som ett test av Orbáns popularitet. Hans Fidesz har aldrig fått mindre än 40 procent av rösterna i ett euroval sedan Ungern gick med i EU för 20 år sedan och hade 52 procent i det senaste valet 2019. Inget oppositionsparti har lyckats få mer än 20 procent av rösterna sedan 2009.

Orbán sa till reportrar när han lade sin röst att eurovalet kommer att avgöra om Rysslands krig i Ukraina kommer att uppsluka hela Europa. Oppositionsledaren Magyar anklagade den femfaldige premiärministern för att vilja isolera Ungern från Europa och driva landet i Rysslands armar.

Det utomparlamentariska partiet TISZA (Partiet för respekt och frihet), vars kandidat Magyar ledde, grundades först i april i år, men blev snabbt den starkaste oppositionskraften. Magyar har haft befattningar inom statliga institutioner och statligt ägda företag, men bröt med Orbán i februari.

Oppositionella kristdemokrater vinner i Tyskland

Kristdemokraterna i CDU/CSU har vunnit med klar marginal i det tyska europavalet. De fick 30,0 procent av rösterna. Det högerextrema Alternativ för Tyskland (AfD) kom på andra plats med 15,9 procent, enligt de officiella resultaten som offentliggjordes tidigt på måndagsmorgonen. Nyhetsbyrån DPA rapporterade.

Regeringspartierna gjorde sämre ifrån sig i EU-valet och fick tillsammans mindre än en tredjedel av rösterna. Förbundskansler Olaf Scholz socialdemokratiska parti (SPD) sjönk till 13,9 procent, vilket är det sämsta resultatet i ett val i hela Tyskland. Partiet fick 15,8 procent i 2019 års euroval.

Partiets koalitionspartner, De gröna, sjönk ännu mer och fick bara 11,9 procent av rösterna (20,5 procent 2019), medan det liberala FDP backade något till 5,2 procent, enligt rösträkningen från samtliga 400 valkretsar.

För den så kallade CDU/CSU-unionen är detta en liten ökning av stödet, efter att ha fått 28,9 procent av rösterna i det senaste EU-valet 2019. AfD nådde sitt bästa resultat hittills i den helt tyska omröstningen, där Östtyskland var klart starkast. År 2019 hade partiet 11 procent.

Sahra Wagenknechts Nya vänsteralliansen (BSW) debuterade med 6,2 procent, medan Vänsterpartiet föll till 2,7 procent. De fria väljarna, Volt, Die Partei, Ekologiska demokratiska partiet, Djurskyddspartiet och Familjepartiet fick också mandat i Europaparlamentet.

EU:s medborgare valde 720 ledamöter, en ökning med 15 ledamöter från föregående mandatperiod. Tyskland, EU:s folkrikaste land, valde flest ledamöter – 96.

Valdeltagandet i Tyskland uppgick till 65 procent, en ökning från 61,4 procent 2019, enligt preliminära uppgifter. För första gången kunde personer i åldern 16 och 17 år rösta i landets euroval.

Konservativa vinner i Slovenien och Kroatien

I Slovenien har det konservativa oppositionspartiet Sloveniens demokratiska parti (SDS) som väntat vunnit valet. Denna medlem av Europeiska folkpartiet (EPP) fick 30,8 procent av rösterna och kommer att få fyra platser i Europaparlamentet, visade nästan fullständiga resultat på måndagskvällen. De rapporterades av nyhetsbyrån APA.

Den liberale premiärministern Robert Golobs styrande Frihetsrörelsen (GS) fick 22,1% av rösterna och två mandat i sin europeiska debut. Miljöpartiets utomparlamentariska parti Vesna kom på en framgångsrik tredjeplats. Med 10,5 procent av rösterna får partiet en ledamot av Europaparlamentet, liksom koalitionspartierna Socialdemokraterna (SD) och oppositionspartiet Nya Slovenien – Kristdemokraterna.

Slovenien kommer att representeras i det nya Europaparlamentet av nio ledamöter, en mer än under de senaste fem åren. Valdeltagandet översteg 41 procent, vilket är det högsta någonsin för ett euroval i landet.

Oppositionsledaren Janez Janša (SDS) talade om ett tydligt nederlag för den styrande koalitionen. Han uppmanade den att ta efter Frankrike, där president Emmanuel Macron utlyste tidigarelagda val som svar på valnederlaget. Premiärminister Golob svarade att han var nöjd med resultatet. Han betonade att mitten-vänsterpartierna fick fler röster än mitten-högerpartierna.

I Kroatien bekräftade de officiella resultaten segern för det styrande konservativa Kroatiska Demokratiska Gemenskapen (HDZ). Premiärminister Andrej Plenkovics parti, som också tillhör EPP, fick 34,6 procent av rösterna och därmed sex mandat i Europaparlamentet. Partiet hade redan vunnit parlamentsvalet i april.

Den vänsterliberala valkoalitionen ledd av Kroatiens socialdemokratiska parti (SDP) kom på andra plats med nästan 26 procent och fyra mandat. Den högerextrema Patriotiska rörelsen (DP) och det vänstergröna partiet We Can, som för första gången kom in i Europaparlamentet, får en ledamot var.

21,3 procent av de kroatiska väljarna deltog i valet, en minskning från nästan 30 procent 2019.

Konservativa vinner i Baltikum

Konservativa som tillhör Europeiska folkpartiet (EPP) har vunnit flest röster i valet till Europaparlamentet i de tre baltiska länderna, rapporterar APA.

I Estland blev det konservativa partiet Isamaa (Hemland) störst med 21,50 procent av rösterna, före socialdemokraterna (SDE) som fick 19,30 procent av rösterna. Det liberala Estlands reformparti, som leds av premiärminister Kaja Kallas, kom på tredje plats med 17,90 procent.

I Litauen vann det konservativa partiet Patriotiska Unionen – Kristdemokraterna (TS-LKD) med 21,33% av rösterna, enligt preliminära resultat. Socialdemokraterna följde med 18 procent och Bondeförbundet och de Gröna med 9,13 procent.

I Lettland blev partiet Ny Enhet (JV) störst med 25,07 procent. Högerpopulistiska National Alliance (NA) fick 22,08 procent före Green and Farmers’ Union med 8,18 procent av rösterna.